Om nån vecka flyttar min pojkvän till en annan stad i 5 år. I två år har vi i princip sovit med varandra varje dag och nu ska vårat förhållande bli ett distans-förhållande. Jag är så otroligt glad för Jakobs skull och jag ser på detta som något spännande och roligt, samtidigt som det suger att jag kommer gå runt och sakna honom varje dag. Tur att jag börjar mitt studentår i höst!! Så massa roligt kommer ju verkligen hända. Så kul. Men vi kommer lösa det. Bara man vill. Jag skulle aldrig någonsin stoppa han eller ställa ett ultimatum. Vi är unga och vi har drömmar. Att stoppa någons dröm skulle ju vara det värsta någon kan göra. Sen är det inte överdrivet långt till Linköping. Det kommer vara jobbigt, och jag kanske kommer känna mig ensam. Men jag kommer inte vara ensam. Puss







Inga kommentarer:
Skicka en kommentar